Hanna!

Hej!
Jag är 21 år gammal och är förvirrad kring kost, träning och hälsa. Jag älskar att träna och är intresserad av kost, äter enligt LCHF-modellen. Alltså knappt några kolhydrater, men när jag väl slarvar (oftast med godis eller bröd) får jag lite ångest. Det har hänt några ggr att jag tvingat mig själv att spy upp godis och glass för jag kännt lite illamående.Får jag inte träna som jag vill blir jag frustrerad och mitt humör går i botten.

Jag tänker konstant på mat och vikt. Möter jag en tjej tittar jag alltid och jämför om hon är smalare än mig eller inte. Det händer att jag hoppat över middagar med mina tjejkompisar för jag inte vill få i mig kolhydrater. Jag skippar numera oftast alkohol när vi ska festa eftersom jag bara blir förkyld när jag dricker.

Jag är normalviktig men vill gärna gå ned de där "extra kilona" som man gått upp under puberteten.Ibland känns det som jag bara är medveten om vad jag äter och jag älskar ju att träna mycket. Men ibland känner jag att mitt betende inte är normalt.

Jag kan inte äta normalt med godis och liknande, jag trycker i mig och gärna såklart då ingen ser. Ibland känns det som jag måste berätta för en vän att jag åt 100g mörk choklad, bara för att det inte ska kännas som jag "äter bakom stängda dörrar". Vill kunna äta normalt med godis och liknade, men istället försöker jag undvika det helt eftersom jag vet att jag inte kan äta normalt utan att få ångest och liknande.. Har berättat allt för två kompisar men vill samtidigt inte belasta dem. Ursäkta att det blev så långt mejl, men jag vet inte vad jag ska göra?

Svar

Hej!

Vad bra att du har hört av dig!

Du skriver att du är förvirrad kring ditt förhållande till mat, träning och hälsa och att du funderar över om ditt förhållningssätt kan vara problematiskt eller inte. Har jag förstått dig rätt?

Kul att du tycker det är roligt med träning! Det är bra för kroppen med träning! Det kan vara bra att tänka på att om man tränar väldigt mycket kan det bryta ner kroppen istället för att stärka den. Kroppen behöver vila från träningen, så att inte träna då och då är också viktigt. Men det viktigaste är ju förstås att det är roligt!

Du beskriver också att du tänker mycket på vikt och på mat och jämför dig med andra. En hållpunkt kan vara att om något upptar ens tankar så mycket att det känns som ett hinder i vardagen eller att man mår dåligt av det så kan det vara en god idé att inte försöka hantera det helt själv, utan ta hjälp av någon. Det viktiga är inte vad man väger utan hur man mår - och du har rätt att må bra!

Om du som du beskriver får ångest ibland av att äta t.ex. godis eller missar middagar med dina kompisar kanske du skulle må bättre av få något stöd och fundera på varför och hur du kan må bättre. Det kan finnas många orsaker till att man mår dåligt över vikt eller mat och i stort sett alltid har det med något helt annat att göra, kopplat till känslor och inte mat.

Ett förslag är att ta kontakt med en kurator eller liknande. Du kan hitta hjälp på vårdcentralen och prata med någon där, som också kan hjälpa dig vidare om de tror att du kan få bättre hjälp någon annanstans. Om du bor i Uppsala hittar du din närmaste på den här sidan: http://www.lul.se/. Eftersom du är 21 kan du också vända dig till mottagningen för unga vuxna på Akademiska sjukhuset: http://www.akademiska.se/templates/page____27688.aspx. Kanske går det snabbare den vägen om du bestämmer dig för att söka hjälp?

Fint att du tänker på dina kompisar och bra att du kan berätta för dem hur du mår!

Nu blev det ett ganska långt svar också, hoppas jag inte missförstått något! Skriv gärna igen om du vill, det var jättebra att du hörde av dig med dina funderingar!

Ta hand om dig!//Uppsala tjejjour