A!

Hej, jag är en tjej på 14 år som har lite problem. Dels är det inte så lätt hemma alla gånger men mitt största problem är i skolan. Jag har kompisar som jag tycker mycket om att vara med men problemet är de andra i min klass. Det är mest 5 personer som håller på, men när dom gör nåt så följer alla andra efter. Det är väldigt mycket skitsnack om mig, dels som jag själv hör och dels som jag får höra av mina kompisar att nån sagt. Skitsnack finns ju alltid och det är väl inte riktigt något man kan komma ifrån, men det som är så jobbigt är att jag inte kan säga ifrån eller säga nåt till mitt försvar, eftersom de trycker ner mig ännu mer när jag gör det. Det förekommer även andra saker som krokben, sparkar, rasistiska kommentarer, kommentarer om att jag är fattig (jag råkar bo i ett väldigt rikt område, en av de som är taskigas pappa har sin bild på arlanda så ni kanske förstår) och hånskratt, och allt gör mig så himla arg. Jag har alltid sett mig själv som en ganska stark person. Jag har mina egna åsikter som jag står för, jag är nästan alltid trevlig mot allt och alla och fram tills jag började i den här skolan (vilket var för ungefär 2 och ett halvt år sedan) så tog jag ingen skit från någon. När jag först började i min nya klass så var jag inte alls van vid att andra var taskiga rakt mot en liksom utan att försöka dölja det åtminstone. Alltså inte bara snacka skit lite diskret i smyg utan kommentera och skratta så alla hör. Jag började ta till mig allt de sa och försökte ändra på mig själv, både mitt utseende, mina kläder, vad jag sa och så vidare.. De blev såklart aldrig nöjda med mig ändå och det borde jag väl ha insett från början. Nu känns det som jag blivit en helt annan person sen jag började här. Jag känner mig ofta ensam, trots att jag har mina vänner. Att jag inte har någon att prata med som förstår mig. Min relation till mina föräldrar är väldigt dålig och vi bråkar mycket. De tänker väldigt gammaldags och förstår mig inte alls. Min storasyster är precis likadan som mina föräldrar så hon finns heller aldrig där. Jag funderade förut på att byta klass, men det är en liten skola och jag kan säga så att jag gjorde många grejer i sexan som jag ångrar och i varje klass finns samma sorts personer som i min. En av mina närmsta vänner i klassen vill byta skola och har frågat mig om jag också vill det. Jag vill så gärna få en ny start samt komma bort från den här miljön och de här personerna, men jag är väldigt osäker. I mitten av åttan är inte direkt den bästa tiden att byta skola på. Jag vet heller inte om jag har anledning nog att byta skola, jag menar om jag står ut ett och ett halvt år till så ska jag ju ändå börja på gymnasiet och så.. Men jag mår väldigt dåligt och ägnar nästan all min tid till att ändra mig så mycket så de inte snackar skit eller tittar konstigt på mig. Det har såklart påverkat mitt skolarbete och mina betyg fortsätter sjunka. Jag vet inte alls vad jag ska göra eller vem jag ska vända mig till, snälla hjälp mig!

Hej!

Tack för din fråga!

Du berättar att du upplever att du har problem i skolan, att du upplever att andra elever är taskiga mot dig och att de snackar skit. Du skriver att du blir arg när de gör elaka saker mot dig, så som hånskratt, elaka kommentarer och sparkar. Du berättar också att du har försökt förändra dig själv på olika sätt för att förhindra det som sker, och att du nu funderar på att byta skola.

Det är jättebra att du berättar det här för oss.

Det du beskriver tycker jag låter som mobbning, och det är inte okej att de här personerna utsätter dig för detta. Det är aldrig okej att utsätta någon för våld, som exempelvis sparkar, och det är heller aldrig okej med psykiskt våld i form av t.ex. hånskratt och elaka kommentarer. Mobbning kan ofta bero på att människor känner sig otrygga. Genom att tillsammans som grupp utsätta någon annan så kan de känna sig mer sammansvetsade, och därmed mer trygga. Det är ingen ursäkt för att behandla folk illa, men det kan i många fall vara förklaringen. Mobbning leder bara till dåliga känslor och jobbig stämning. Här kan du läsa lite mer om det om du vill: http://www.tjejjouren.se/tjejguiden/utsatt/mobbning-789

Känner du att människorna i din omgivning vet om det som händer? Vet t.ex. dina lärare? Hur skulle du känna inför att berätta för en lärare eller någon annan på skolan, t.ex. en skolkurator? Skolan är skyldig enligt lag att jobba för att ingen elev ska bli utsatt, och är alltså därmed skyldig att göra allt den kan för att förhindra och stoppa det om någon blir det.

Du skriver också att du funderar på att byta skola, en idé som du fått för att en av dina vänner vill det, om jag har förstått dig rätt? Det verkar dock som att du är lite kluven till detta, du skriver att du vill komma bort från din nuvarande miljö och börja om på nytt, samtidigt som du verkar tycka att det inte passar så bra att byta skola i din ålder. Jag tycker att du ska fundera på vad du själv mår bäst av. Tror du att du kommer må bättre i en ny skola, eller har de tankarna kommit upp för att din kompis vill byta skola? Den frågan kanske också skulle vara bra att prata om med någon vuxen i skolan.

Du skriver att du alltid har sett dig själv som en stark person, och jag tycker att du verkar vara det! Det är starkt av dig att skriva till oss om det här. Jag tycker inte att du ska känna att du måste förändra dig själv för att de här personerna ska sluta vara elaka mot dig – det är dom som ska ändra sitt beteende och inte du, du har inte gjort något fel!

Tack så mycket för ditt mejl, och skriv gärna till oss igen.

Ta hand om dig!

Uppsala Tjejjour