Lampansomsnartslocknar!

Hej Uppsala Tjejjour! Jag har känt mig ledsen och trött i många veckor. Jag känner mig väldigt ensam och känner mig värdelös. Jag tycker inte att jag förkänar att få vara med mina kompisar och att de ska använda sin tid till mig. Jag vågar nästan inte lita på någon för att så många har svikit och lurat mig. Jag får konstiga tankar hela tiden som är svåra att stå imot men jag har aldrig gjort något av de tankarna som kan vara att hoppa ur bilen när vi kör snabbt eller sticka in handen i ljuset eller hoppa ner i sjön och drunkna och sådant. Alla i min omgivning tror att jag är glad och mår bra för att jag försöker att inte visa det för någon. Jag vill inte prata om det. Hur slutar jag känna så här och hänger något av detta ihop? Jag har inte mått bra på ca 2 år. Jag började må dåligt när jag blev mobbad. Jag blir inte det längre för att jag har bytt skola men känner mig fortfarande inte glad. Vad ska jag göra?

Svar

Hej!

Vad bra att du skriver till oss! Du berättar att du har mått dåligt länge och har konstiga tankar som är svåra att stå emot men som hittills aldrig blivit verklighet. Du berättar också att du inte orkar prata om det och att alla din omgivning tror att du mår bra eftersom att du försöker att inte visa det. Att känna som du gör och samtidigt försöka att inte visa det eller prata om det kan vara ett sätt att hålla det jobbiga ifrån sig. Samtidigt tar det mycket energi att försöka dölja ens riktiga tankar och känslor. Det är jättebra att du skriver till oss och berättar och frågar vad du ska göra - att berätta hur man mår och fråga om hjälp är viktigt för att kunna förändra något.

Du skriver också att du nästan inte vågar lita på dina kompisar och att du känner att du inte förtjänar deras vänskap. Du berättar att många har svikit och lurat dig och att du tidigare varit mobbad. Vissa erfarenheter sätter spår i en som kan vara svåra att tänka bort även om man vet att det inte är på samma sätt längre. Har du funderat på att prata med dina kompisar om hur du faktiskt känner? Ofta märker ens kompisar mer än vad man tror och vill veta hur man mår. Det känns ofta väldigt skönt att berätta hur det är för någon i ens närhet. 

Att prata med någon utomstående kan vara väldigt skönt. Hur skulle det vara att t.ex. ta kontakt med skolkuratorn eller vända sig till ungdomsmottagingen? Där finns personer med mycket erfarenhet som kanske kan ge dig vidare hjälp och stöd.

Du undrar om något av det du berättar om hänger ihop. Jag tänker att ens känslor och erfarenheter ibland hänger ihop, samtidigt kan vissa känslor bara finnas där utan att man vet varför. Då är det viktigt att ta de känslorna på allvar, precis som du gör nu när du skriver till oss. Du undrar hur du kan sluta känna som du gör. Det finns ingen snabb lösning på något problem, men det kan vara till hjälp att tänka att de känslor man har just nu inte kommer att finnas där jämt. 

Hör gärna av dig till oss igen! Vi har chatt kl.19-21 på torsdagar och du kan alltid skriva hit till frågelådan igen.

Ta hand om dig!
/Uppsala Tjejjour