Tjej bär på väska med nedsättande ord i
Gilla4 

Normaliseringsprocessen - hur våld kan bli vardag

Normaliseringsprocessen är ett ord som används för att beskriva hur något som är dåligt blir normalt, för att man vänjer sig vid att det är så det är. Här kan du läsa om vad det beror på, hur du själv kan få hjälp och var du kan tipsa andra att vända sig, om de behöver hjälp att komma ur en dålig relation.

VAD INNEBÄR NORMALISERINGSPROCESSEN?

En normaliseringsprocess är det som har hänt när något över tid börjar kännas normalt, fast det inte alls kändes så från början. När man pratar om normaliseringsprocessen brukar det handla om när någon slår eller på andra sätt misshandlar sin partner, till exempel en man som på olika sätt misshandlar en kvinna. Den här texten handlar till stor del om hur normaliseringsprocessen kan gå till i en parrelation, men det kan hända i andra relationer också. Det kan t.ex. handla om relationen till en taskig kompis eller till någon vuxen som gör dig illa. Det kan också handla om relationer mellan tjejer som är ihop med varandra. Det som är gemensamt är att någon behandlar dig illa och att du vänjer dig vid att det är så det är – du kanske inte ens tycker att du förtjänar bättre. Men det gör du.

Ofta börjar det bra. Forskare har sett att relationer där en person slår, hotar och förnedrar ofta börjar med två personer som är nykära och umgås väldigt mycket. Det kan vara en härlig känsla, som att det bara är ni två i hela världen. Det kan kännas romantiskt när ens partner vill att en bara ska vara med den – du är utvald och speciell. Men det blir mer och mer, och partnern vill veta precis vad du gör och vem du träffar. Om den du är ihop med hela tiden frågar vem du har varit med och vad du har gjort, kan du efter ett tag börja känna dig instängd. Det kan göra att du blir ensam och isolerad från omvärlden och att du till slut känner dig värdelös. Att börja tänka att kränkningar, slag och hot är något vardagligt, att ”normalisera” det, kan göras medvetet eller omedvetet.

Våld kan vara både fysiskt och psykiskt. Fysiskt våld kan vara puttar, slag, att dra någon i håret, hålla fast, nypa eller sparka. Första gången det händer är det inte ovanligt att både den som slår och den som blir slagen blir chockade. Den som slår kanske säger att hen ångrar sig och ofta kommer det en bra period efter det. Men tyvärr är det vanligt att det händer igen, att slagen kommer oftare och oftare och att våldet blir grövre.

I en relation där det finns fysiskt våld, alltså våld mot kroppen, finns det alltid psykiskt våld också. Psykiskt våld kan vara svårt att upptäcka, eftersom det inte lämnar några märken på kroppen. Ofta kommer det lite i taget. En del av det som kallas normaliseringsprocessen är att din partner kontrollerar och försöker begränsa dig. Hen kanske säger att hen är orolig eller svartsjuk. Hen kanske hittar en massa fel på dina vänner och din familj, och säger att de inte är bra för dig. Det blir ett sätt för din partner att styra över dig, utan att du riktigt märker det från början. Det är vanligt att bråken blir stora och obehagliga när du säger ifrån, och till sist kanske det känns enklast att bara göra som din partner vill. Det här kan leda till att du inte träffar dina vänner och din familj lika ofta som förut, och till sist kanske inte alls. Då har du till slut bara din partner kvar och du kanske litar på hen mer och mer, eftersom det är din närmaste person. Det är vanligt att du som är i en sådan relation försvarar din partners beteende. Det kan göra att du blir ännu mer ensam och ännu mer beroende av din partner.

En annan del av normaliseringsprocessen är också att du som är utsatt får ta mer och mer hänsyn till din partners humör. Man brukar säga att den som misshandlar växlar mellan kyla och värme, att hen ena stunden är snäll och omtänksam och andra stunden är arg och irriterar sig på allt du gör. Därför är det lätt att du blir osäker och försöker klä dig och bete dig på sätt så att din partner inte blir upprörd. Att vara tillsammans med en sådan person och leva nära en sådan person, är att ständigt gå runt på tå.

HUR KAN DET BLI SÅ HÄR?  

Varför stanna i ett förhållande med någon som inte är snäll mot en – varför inte bara göra slut? Det kan låta enkelt men det är det tyvärr inte. Efter ett tag börjar det dåliga kännas normalt och du vänjer dig vid att det är så det ska vara. Därför kan det vara bra att känna till vad normaliseringsprocessen är och vad det innebär, både som kompis, flickvän och som feminist.

Det är vanligt att klandra sig själv och tycka att man borde veta bättre, men du som befinner dig i en dålig relation har inte gjort något fel. Det som är dåligt är dessutom sällan bara dåligt. ”Han är ju snäll för det mesta”, ”han slår mig inte alltid”, ”jag har ingen annan” – det kan finnas många anledningar till att stanna i en dålig relation. Får du höra tillräckligt många gånger att du är ful, dum och inte klarar av någonting, så tror du till sist på det. Speciellt om det inte finns vänner och familj runt omkring som kan stötta och säga att det inte stämmer.

Trots att du vet att relationen inte är bra är det svårt att göra slut. Ibland finns hoppet kvar om att partners ska ändra sig. Du kan också känna att hen är allt du har eftersom du inte har vänner, familj eller självförtroende på samma sätt som du brukade. Den som slår kan dessutom hota med mer våld om du gör slut. Hen kan hota med att göra illa sig själv eller ett gemensamt husdjur eller barn.

Du som är utsatt behöver stöd för att bygga upp ditt självförtroende igen, och hjälp att ta dig ur relationen.

HUR KAN JAG HJÄLPA NÅGON ANNAN?

Du som vet hur normaliseringsprocessen går till vet också att det dåliga kan bli till vardag och kännas normalt. Det gör att du förstår att det inte är hennes fel om hon stannar i en relation som inte är bra. Många försvarar både sig själva och partnern om man säger att det som händer inte är okej. Det är fortfarande viktigt att säga, men var tydlig med att du inte lägger skuld på den som är utsatt. Du behöver också vara beredd på att hon försvarar sin partner och hens beteende.

När man är orolig för sin vän, sin mamma eller någon annan i sin närhet vill man oftast hjälpa dem. Det är jättebra men det är också viktigt att komma ihåg att du inte kan ta på dig ansvaret för att hon ska hitta ut ur relationen. Om det till exempel är din mamma som är utsatt behöver hon få kontakt med någon annan som kan hjälpa henne. Det spelar ingen roll hur gammal du är. Kanske finns det någon vuxen i din närhet som du kan prata med och ta hjälp av? Det är också viktigt att du som står nära, och genom det själv är utsatt, får stöd och någon att prata med.  Vänd dig till en tjejjour eller ungdomsjour för att få stöd och någon som lyssnar. Kvinnojourerna är bra på att hjälpa den som är utsatt för våld och kontroll.

HUR KAN JAG SJÄLV FÅ HJÄLP?

Du som känner igen det texten beskriver om normaliseringsprocessen kan vända dig till en tjejjour, ungdomsjour eller kvinnojour. På tjej- och ungdomsjourerna kan du prata med någon som lyssnar, förstår och som kan hjälpa dig att hitta vägar ur din relation. För många är det ett viktigt första steg att berätta för någon. På kvinnojourerna är de vana vid att hjälpa kvinnor som lever i nedbrytande relationer och som vill lämna någon som slår. Flera kvinnojourer kan erbjuda skyddat boende till kvinnor som behöver komma bort från en nedbrytande eller farlig relation. Du är inte ensam.

Du hittar alla tjejjourer och ungdomsjourer här och alla kvinnojourer på Roks och Unizons hemsidor.