Tjej som håller upp sin hand som ett stopptecken
Gilla2 

Diskriminering och trakasserier

Alla människor är lika mycket värda och har samma fri- och rättigheter. Men ibland lever andra och vi själva inte upp till den principen. Att bli diskriminerad handlar om att behandlas sämre än andra, trots att man borde bli behandlad precis likadant.

Det kan handla om att din lärare inte lyssnar på dig för att du är tjej, att du inte får ett jobb trots att du var den bästa kandidaten för att ditt namn inte låter ”svenskt” eller att du inte kan vara med på skolans aktivitetsdag för att din permobil inte kommer in i skolbussen. Diskriminering strider mot de mänskliga rättigheterna. Det är olagligt och kan anmälas.

Innehåll

De olika diskrimineringsgrunderna

Man kan bli dåligt behandlad på en massa olika sätt och av en mängd anledningar. Det är inte alltid som det handlar om diskriminering, även om det förstås gör lika ont oavsett vad vi kallar det. Diskriminering är när du blir sämre behandlad än andra på grund av något av det här:

De här är de så kallade diskrimineringsgrunderna som finns i svensk lag. Det betyder att om du får ett dåligt betyg i skolan och misstänker att det beror på att läraren inte gillar att du, till exempel, är homosexuell eller muslim, kan du anmäla det.

Här kan du läsa mer om de olika diskrimineringsgrunderna:

Kön

Diskriminering på grund av kön handlar om att bli sämre behandlad på grund av det kön du tillhör. Till exempel om du får lägre lön för att du är tjej, inte blir antagen till en utbildning trots att du har bättre meriter än en kille som blir antagen eller inte får högsta betyg i idrott för att läraren anser att killar är starkare. Diskrimineringen kan också ske i form av trakasserier.

Som tjej kan du till exempel bli kallad hora, fitta, och luder vilket är ord som förlöjligar och nedvärderar och klassas som trakasserier. Enligt konventionen om barns rättigheter får inget barn diskrimineras på grund av kön och FN´s kvinnokonvention säger att ingen kvinna får diskrimineras på grund av kön.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Ett väldigt krångligt uttryck, men inte så krångligt i verkligheten. Det finns en massa uppfattningar om hur tjejer och killar ska se ut och vara, beroende på vilket kön de har. Det finns också en stark uppfattning om att alla ska ha ETT kön och hålla sig till det hela livet – inte vara både kille och tjej, inget av det, känna sig osäker eller vilja byta.  Och så finns det massa människor som bryter mot de här uppfattningarna, eller som inte vill leva upp till kraven på att vara kille eller tjej på ett speciellt sätt.

"Diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck" kan handla om att du blir orättvist behandlad för att någon tycker att ditt sätt att klä dig eller bete dig inte stämmer överens med ditt kön (eller det kön som personen tycker att du har). Du kanske är tjej men klär dig eller beter dig på ett sätt som uppfattas som ”manligt”. Eller du kanske inte ser dig själv som varken tjej eller kille och blir dåligt bemött på grund av det.

Du kanske föddes som kille men ser dig som tjej. Eller du kanske är intersexuell. Det innebär att de vanliga kategorierna manligt och kvinnligt inte passar för att beskriva ditt könsorgan – ditt är någonstans mittemellan. Diskrimineringen uppstår när omgivningen medvetet eller omedvetet behandlar dig orättvist, för att du bryter mot uppfattningarna om hur eller vad en tjej eller kille är.

Några exempel: Du blir inte insläppt i tjejernas omklädningsrum på badhuset för att personalen inte tycker att du är tjej. På nattklubben vill de inte släppa in dig för att du för kvällen har klätt dig till kille medan du vanligtvis ser dig som tjej (eller tvärtom). Din lärare säger till dig att tjejer ska vara tjejer och att du ska lägga av med att leka kille. Det är olagligt.

Etnicitet

Alla har en eller flera etniciteter. Det innebär att man föds eller växer upp i ett land och därför anses tillhöra en speciell folkgrupp. Exempel på olika etniciteter kan vara svenskar, kurder, indier eller fransmän. Det är olagligt att behandla någon annorlunda på grund av hennes etnicitet. Bland annat står det i skolans likabehandlingsplan att det är olagligt att behandla tjejer annorlunda eller sämre på grund av deras hudfärg eller att de har bakgrund i ett annat land än Sverige.

Till exempel om butikspersonal är extra misstänksam mot dig eller om du inte får komma in på ett disco och det är tydligt att orsaken är din etnicitet. Trots att det är olagligt både i svensk och internationell lag att diskriminera någon på grund av etnicitet är det inte ovanligt att tjejer i Sverige känner sig extra utsatta på grund av att de inte anses ha svensk etnicitet.

Funktionsnedsättning

De flesta människor har ju någon form av funktionsnedsättning. Du kanske är närsynt, har dyslexi, diabetes, ryggmärgsbråck eller en utvecklingsstörning. Alla med funktionsnedsättning har rätt till hjälpmedel. Det kan bestå av glasögon, hörapparat, personliga assistenter, rullstolsanpassade fritidsgårdar eller möjlighet att gå i en klass med färre elever. I en tillgänglig omgivning behöver helt enkelt inte funktionsnedsättningen vara ett funktionshinder.

Enligt svensk lag får man inte diskriminera någon på grund av funktionsnedsättning. Det betyder bland annat att du har rätt att bo där du behöver och få din närmiljö anpassad efter dina behov. Du har rätt att få det stöd du behöver för att kunna arbeta och plugga det du är intresserad av.

Trots att diskriminering är olagligt är det många tjejer med funktionsnedsättning som känner sig orättvist behandlade och att de inte får den hjälp de har rätt till. Det finns studier som visar att just tjejer med funktionsnedsättning många gånger mår sämre än andra tjejer.

En del funktionsnedsättningar innebär ju att du är beroende av andra människors hjälp i olika situationer. Det är då lätt att känna sig extra utsatt och sårbar om du blir dåligt bemött eller kränkt. Har du dessutom en fysisk funktionsnedsättning kan det vara svårt att försvara sig eller fly i hotfulla situationer. Se därför till att alltid uppmärksamma omgivningen om du känner dig illa behandlad.

Sexuell läggning

Heterosexuella, homosexuella och bisexuella kan utsättas för diskriminering på grund av sexuell läggning. Det kan handla om att din biologilärare säger att homosexualitet är onormalt eller att restaurangägaren säger att du och din tjej inte får hålla i handen för att det kan uppröra de heterosexuella gästerna - som också håller i handen.

Du kanske inte fick jobbet som du var bäst lämpad för, för att du berättat att du är ihop med en tjej. Då har du blivit diskriminerad och det är olagligt.

Ålder

Det är också diskriminering om du blir sämre behandlad på grund av hur gammal du är. Till exempel om du blir avvisad från en butik eller ett café för att de inte vill betjäna ungdomar.

Religion eller annan trosuppfattning

Har du blivit sämre behandlad av lärarna för att du har en davidsstjärna runt halsen? Fick du inte sommarjobbet för att du bär slöja? Eller för att du är katolik? Diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning är ett brott mot lagen. Däremot räknas det inte som diskriminering om du blir sämre bemött på grund av dina politiska åsikter eller filosofiska tankar.

Hur vet jag om jag har blivit diskriminerad?

Diskrimineringslagen skyddar dig mot diskriminering i skolan, på jobbet, när du hyr eller köper bostad, i affären, inom sjukvården och på en rad andra ställen. Den skyddar dig från att bli dåligt behandlad av de som jobbar på de här ställena och den skyddar dig från att bli nekad inträde till tex en skola, en nattklubb eller ett sjukhus som du har rätt att komma in på. Diskriminering handlar med andra ord om att du blir dåligt behandlad av anledningar som har att göra med tex din sexualitet eller din religion, på vissa särskilda platser och av vissa särskilda personer. Ofta befinner sig den som diskriminerar i en maktposition i förhållande till dig, alltså kan han eller hon bestämma situationen på ett annat sätt än vad du kan. Till exempel en fritidsledare, en chef eller ett butiksbiträde.

När är det inte diskriminering?

Det finns förstås andra sätt att bli dåligt behandlad på, andra ställen där du kan bli det och andra personer som kan utsätta dig. Men då är det inte säkert att det handlar om diskriminering, även om det känns precis lika jobbigt att bli utsatt.  Om en klasskompis kallar dig för fetto eller din pappa slår dig för att han säger att du är lat är det inte diskriminering. Då handlar det istället om mobbning och barnmisshandel. Det är också ett brott, men inte just mot lagen om diskriminering.

Vad gör jag om jag blivit diskriminerad?

Om du vågar och orkar; säg ifrån. Det är din mänskliga rättighet att inte bli dåligt behandlad. Om du går i skolan kan du vända dig till någon i personalen och berätta om vad som hänt. Skolan måste stoppa diskriminering enligt lag. Du kan också vända dig till Diskrimineringsombudsmannen. Det är en myndighet som hjälper dig om du blir diskriminerad, dit du kan anmäla tex din skola eller din chef. Diskrimineringsombudsmannen hjälper dig med att gå vidare för att få stopp på diskrimineringen och kan även hjälpa dig att få skadestånd.

Du kan också vända dig till någon av Sveriges anti-diskrimineringsbyråer för råd och hjälp på vägen. Kontaktuppgifter hittar du på adbsverige.se. Tjejjourerna finns till hands om du vill berätta om vad som hänt dig och få hjälp att få kontakt med till exempel Diskrimineringsombudsmannen.

Trakasserier

Trakasserier är när någon beter sig kränkande mot dig och kränkningen har att göra med de olika diskrimineringsgrunderna som finns längre upp på sidan.

Trakasserier är förbjudna enligt lag och kan se ut på många olika sätt. Gemensamt är att den som utsätts känner sig kränkt, hotad eller förolämpad. Det är du själv som avgör om du har känt dig kränkt.

Några exempel: En klasskompis kallar dig jävla blatte för att din mamma föddes i Iran. På skolgården kallar en i parallellklassen dig för jävla hora, för att du hånglade med någon på festen dagen innan. När du åker förbi kafeterian i din permobil ropar någon jäkla CP efter dig. På samhällskunskapen säger läraren att muslimer är terrorister.  På vårdcentralen tar läkaren dig på rumpan när du ska lämna rummet efter undersökningen. Allt det här klassas som trakasserier.

Trakasserier kan även vara sexuella och kallas då för sexuella trakasserier. Det kan vara att någon kommer och tafsar på dig när du står vid ditt skåp i skolan, skämtar om dina bröst, sprider elaka rykten om dig, skickar sms med snuskiga bilder eller tittar på din kropp på ett sätt som känns nedvärderande.

Trakasserad?

Om du blir utsatt för trakasserier är det viktigt att du säger till den som trakasserar att du tycker att det är obehagligt. Något som är kränkande för vissa är inte alls det för andra. Oftast måste du ha sagt till för att det i lagens mening ska räknas som trakasseri; dvs den som trakasserar måste veta om att du uppfattade det som trakasseri. Du kan börja med att berätta vad personen gör och vad du känner när han eller hon gör så. Till exempel: ”Du tar på mig och jag tycker inte om det så sluta upp med det!” eller ”Ge fan i det där, det är obehagligt”.

Det är inte meningen att du ska behöva ”klara av” att hantera en situation där du blir trakasserad. Men om du orkar är det viktigt att du säger ifrån eller berättar för andra om händelsen.

Du kan utsättas för trakasserier av andra elever eller av kollegor på ditt jobb. Du ska då se till att din skola eller din arbetsgivare får reda på det. Då har din skola eller din arbetsgivare skyldighet att stoppa trakasserierna. Om de inte gör någonting åt att du blir utsatt, följer de inte lagen.

Du kan också bli utsatt av någon i personalen på din skola, din chef, en butiksägare eller en läkare till exempel. Det är förbjudet enligt lag och du kan anmäla deras beteende till Diskrimineringsombudsmannen.

Skolans handlingsplaner

Varje skola måste ha en skriftlig plan för hur de ska jobba för att ingen ska kränkas, mobbas eller diskrimineras på skolan och hur de ska agera om det ändå händer. Be någon i personalen på din skola att berätta för dig eller din klass vad planen innehåller och hur din skola ser till att dina rättigheter skyddas!

Kränkt, mobbad eller diskriminerad i skolan?

Börja med att berätta för någon som du litar på i personalen vad som har hänt. Be en kompis, en förälder eller någon från en tjejjour om hjälp om det känns svårt. Om din skola vet om att du blir diskriminerad eller kränkt måste den enligt lag försöka stoppa det. Om du har berättat för någon i personalen på skolan ska de snabbt undersöka vad som har hänt och försöka lösa problemet. Om din skola inte följer lagen, kan du vända dig till Diskrimineringsombudsmannen (DO) eller Barn- och elevombudet (BEO) och anmäla skolan.

DO och BEO är myndigheter som jobbar för att hjälpa människor som blivit diskriminerade eller kränkta med att få ersättning, och för att se till att skolan tar problemen på allvar. När de får in en anmälan tar de kontakt med skolan för att se vad skolan har gjort eller inte gjort. Om skolan inte gjort vad den ska för att stoppa dig från att bli utsatt, kan DO eller BEO kräva att skolan betalar pengar till dig som ersättning eller skadestånd.

Vägrar skolan att betala kan den ställas inför rätta och domstolen beslutar om skolan ska betala pengar till dig och hur mycket.

Du kan också vända dig till någon av Sveriges anti-diskrimineringsbyråer för råd och hjälp på vägen. Kontaktuppgifter hittar du på www.adbsverige.se. Tjejjourerna finns till hands om du vill berätta om vad som hänt dig och få hjälp att få kontakt med till exempel DO.

Författare: Therese Isaksson på Tjejjouren Meja i Eskilstuna, My Vingren på Stockholms tjejjour och Carin Göransson på Tjejjouren.se

Faktagranskad av: Katerina Ninic, jurist, Örebro Rättighetscenter