Gilla15 

Olika droger och hur de påverkar dig

Flera droger är narkotikaklassade i Sverige och därför är olagliga att använda. Det finns också annat som inte är klassat som narkotika men ändå mycket skadligt, som till exempel sniffning.

Innehåll

Sniffning

Att sniffa är ett sätt att droga sig och det är enkelt att få tag på eftersom det inte är narkotikaklassat och därför säljs i affärer. När du sniffar andas du in ångor från lösningsmedel och gas. Några vanliga medel och gaser är tändargas, aceton och lim.

Så påverkas du

När du sniffar dras ångorna ner i lungorna och därifrån tas de snabbt upp i blodet och förs till hjärnan. Du känner ett rus och kroppen slappnar av, vilket gör att din reaktionsförmåga blir sämre. Det är inte ovanligt att du får hallucinationer, alltså upplever saker som egentligen inte finns.

Så skadar sniffning din kropp

Några symptom som slår mot kroppen när du sniffar är att du får hosta och blir rinnig i näsan, du får ofta huvudvärk och blir trött. Din lever och dina njurar kan få allvarliga skador och det finns dem som dör på grund av att de sniffat. Antingen av andningsförlamning eller av hjärtstillestånd. Ditt humör påverkas negativt av sniffning och det är inte ovanligt att känna ångest.

Cannabis

Hasch och marijuana kommer från en cannabisväxt som innehåller ämnet THC (tetrahydrocannabinol). Det vanligaste sättet att använda cannabis på är genom att röka det, men det finns också dem som tillagar och äter det.

Så påverkas du

När du har rökt cannabis får du ett rus, till en början känner du dig avslappnad, blir fnittrig och pratsam men senare blir man ofta tyst, fundersam och sömnig. Du blir torr i munnen och halsen och du kan känna dig hungrig, ditt hjärta slår snabbare och dina ögonvitor blir rödaktiga. De vanligaste negativa effekterna av ruset är ångest, panikkänslor och känslan av att någon förföljer dig. Cannabis påverkar din kropp under längre tid än du kanske tror. Själva ruset håller i ungefär 2-3 timmar men även om ruset är borta finns ämnet THC kvar i kroppen. Det kan lagras i kroppens fettvävnad i tre till fyra veckor vilket gör att det påverkar ditt nervsystem under lång tid.   

Så skadar cannabis din kropp

Om du är ung utvecklas din kropp fortfarande och när du röker cannabis stör det din hormonbalans. Det kan göra att din kropp inte utvecklas normalt, men det är ditt psyke som tar mest stryk. I din hjärna utvecklas ditt psyke långsammare när du använder cannabis och det finns en risk för psykisk sjukdom. Korttidsminnet och förmågan till logiskt tänkande blir sämre. Cannabis innehåller minst 50 procent mer tjära än vanlig tobak så det finns också en ökad risk för lungcancer om du röker cannabis.

Amfetamin och kokain

Amfetamin och kokain är två droger som liknar varandra.  Båda två finns i pulverform och sniffas eller går att lösa upp och injicera. Men det finns också en del olikheter mellan dem. Amfetamin tas oftast som tablett medan kokain tas som pulver och det går även att röka kokain om det är kokainformen crack. Amfetamin tillverkas på kemisk väg medan kokain framställs av kokabuskens blad.

Så påverkas du

Amfetamin och kokain kan ge känslor av ökad energi, vakenhet och medvetenhet, hungerkänslor kan försvinna och blodtrycket stiger, hjärtat kan slå fortare och andningen blir snabbare. De positiva känslor du kan få vid en kort tids användning av amfetamin och kokain försvinner efter några dagars eller veckors missbruk och i stället får du abstinensproblem och utmattningskänslor. Kokainruset varar i upp till 40 minuter medan amfetaminruset kan vara i flera timmar.

Så skadar amfetamin och kokain din kropp

Det är vanligt att drabbas av rastlöshet, retlighet, sömnlöshet, misstänksamhet, hallucinationer och vanföreställningar om du använt kokain och amfetamin under en längre tid. Du kan tappa mycket vikt eftersom amfetamin och kokain tar bort hungerkänslorna och det kan göra att du får näringsbrist. Din balans kan försämras och du kan få ryckiga rörelser.  

Om du tar en överdos av kokain och amfetamin kan du dö. En stor dos kokain och amfetamin kan bli en för stor belastning på ditt hjärta och det kan börja slå oregelbundet och sluta med att du kollapsar och dör.

Heroin

Heroin är den vanligaste formen av opiat som denna drog kallas. Det är en drog som framställs från en särskild vallmoväxt. Heroin är ett vitt eller brunaktigt pulver. Det är vanligt att det blandas i vatten och sprutas in i kroppen, eller så röker du det eller sniffar det.

Så påverkas du

Att spruta in heroin i kroppen gör att det krävs en mindre dos för att göra ge ett rus än om det röks eller sniffas. När du tagit heroin är det vanligt att du blir dåsig och din kropp domnar bort. Kroppen känns varm och tung och tankarna bekymmersfria. När ruset försvinner får kroppen en stor abstinens och du mår dåligt.

Så skadar heroin din kropp

När du tar heroin försämras din andningsförmåga. Det kan göra att ditt hjärta slutar slå och i värsta fall leder det till döden. Eftersom det krävs en mindre dos heroin när du sprutar in det, är det ett vanligt sätt att ta heroin. Men det finns stora risker med att spruta in droger. Dels är det riskerna om du delar nål med andra, vilket gör att du kan få HIV eller gulsot eller får infektioner där du sprutat in heroinet. Risken för en överdos är stor då kroppen behöver en högre och högre dos för att uppnå samma rus.

Hallucinogener

Hallucinogena droger är ett gemensamt namn för bland annat dessa droger: LSD, PCP, meskalin och psilocybin. De hallucinogena drogerna delas in i två grupper; de ”naturliga” meskalin och psilocybin som kommer från svamp och växter och de ”syntetiska” LSD och PCP som är skapade i laboratorium. De är tabletter, pappersbitar eller pulver. Skillnaden mellan de naturliga och syntetiska är att de syntetiska ger stor effekt i små doser vilket de naturliga inte gör på samma sätt.

Så påverkas du

Hallucinogena droger förvrider sinnesintryck och framkallar hallucinationer. Du kan uppleva att saker känns verkliga när de inte är det. Din hörsel, lukt, smak och känsel förstärks vilket gör att du tror att du kan se ljud, höra färger och känna lukten av ljud. Ditt hjärta arbetar snabbare, du får förstorade pupiller och det är vanligt att du känner dig illamående, får darrningar och yrsel. Ett rus från hallucinogena droger varar i 8-12 timmar men det tar minst 3-4 dagar för dig att återhämta dig helt.

Så skadar hallucinogena droger din kropp

Hallucinogena droger påverkar psyket hårt. Om du använder exempelvis LSD under en längre tid kan du hamna i svåra depressioner och psykoser. Hur du uppfattar saker och ting förändras och du kan få obehagliga flashbacks även när du inte tar drogen. Det framkallar ofta panik och ångest.

Ecstasy

Ecstasy liknar amfetamin och den hallucinogena drogen meskalin. Ecstasy är oftast tabletter och effekten kan vara allt från ett svagt rus till akuta förgiftningssymptom.

Så påverkas du

När du använder ecstasy känner du dig ofta positiv och glad. Du är glad åt det mesta runt omkring dig och allting är bekymmerlöst. Du kan också få hallucinationer; alltså se och höra på ett annat sätt än du brukar göra. Ett rus varar i ungefär 3-4 timmar. 

Så skadar ecstasy din kropp

När du använder ecstasy blir din hjärna överstimulerad. Efteråt kommer du att vara trött, ha svårt att sova, känna ångest och bli deppig, det kan även leda till psykoser. När du använder ecstasy blir dina pupiller större, munnen känns torr och du upplever att du vill tugga på något. Kroppen börjar darra och svettas. Hjärnan, hjärtat och andra delar i din kropp tar stryk av ecstasy, det är inte ovanligt med hjärtklappning och högt blodtryck. Din kroppstemperatur stiger vilket kan göra att din kropp blir för varm och du faller ihop och i värsta fall dör.

Bensodiazepiner

Bensodiazepiner är lugnande medel och sömnmedel och för att få tag på dem behöver du få dem utskrivna av läkare. Vanliga bensodiazepiner är Sobril, Stesolid och Rohypnol.  Ofta används dessa medel i kombination med andra droger för att dämpa känslor av ångest och oro som framkallats av andra droger.

Så påverkas du

När du använder bensodiazepiner blir du lugn och de fungerar ångestdämpande, din kropp blir avslappnad. Det blir lätt att somna av dem.  

Så skadar bensodiazepiner din kropp

När du använder bensodiazepiner kan du känna dig lugn och harmonisk men de är starka och mycket beroendeframkallande vilket gör att när du inte tar medicinen får du abstinens och kan inte vara utan den. Du kommer då uppleva ännu mer ångest och nedstämdhet, få huvudvärk, känna dig illamående, har svårt att koncentrera dig och svettas.

Dopning

Att dopa sig är att använda droger som är proteinuppbyggande. Den vanligaste och mest välkända drogen är anabola steroider som är syntetiskt tillverkat manligt könshormon. Steroiderna tas i tablettform, som plåster, som droppar eller genom sprutor.

Så påverkas du

När du använder anabola steroider ökar din muskelmassa snabbt och du går upp i vikt. Det är vanligt att du får svår acne. Du kan få basröst, mer skäggväxt och hårväxt på magen, din klitoris kan förstoras och menstruationen rubbas. Du kommer att känna oro och ångest samtidigt som ditt beteende kommer att bli mer aggressivt och det är inte ovanligt med vredesutbrott.

Så skadar doping din kropp

Levern påverkas hos alla som dopar sig. Långvarigt intag kan ge blodcystor i levern. Både ofarliga och dödliga tumörer kan också finnas i levern. Dina blodfettvärden kan förändras och ge kalkavlagringar i blodkärlen som leder till hjärtinfarkt och slaganfall (stroke).

Kat

Kat kommer från växten Catha Edulis, som växer vilt men även kan odlas. Det måste tuggas medan det är färskt. Du tuggar katbladen och sväljer saften som kommer från att tugga, det går även att koka te på katblad.

Så påverkas du

Av att tugga kat kommer du att få ett rus då du känner dig glad och positiv till det mesta runtomkring dig och får svårt att koncentrera dig. När ruset avtar kommer du att bli trött, lättirriterad och känna dig ledsen.

Så skadar kat din kropp

Kat gör att ditt blodtryck ökar och du får hjärtklappning, blir illamående, får huvudvärk och får förstoppning.

Författare: Maria Dorrian, Stockholms tjejjour

Lägg till kommentar

Vi kommer inte publicera eller dela din e-postadress.