Tjej med lugn blick
Gilla4 

Psykiska sjukdomar

Oavsett om du är deprimerad eller manisk, har panik eller tvångstankar så är du är inte ensam - och det finns hjälp att få.

Här kan du läsa mer om de sju vanligaste psykiska sjukdomarna och psykistriska diagoserna bland unga tjejer.

Innehåll

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom kallades förut för manodepressiv sjukdom. Det är en psykisk sjukdom som innebär att du i olika perioder antingen känner dig manisk eller deprimerad. I en manisk period kan du vara helt överdrivet upprymd, du behöver inte speciellt mycket sömn och kanske tränar, shoppar eller pluggar mycket mer än du brukar och behöver.

Har du bipolär sjukdom kommer du att bli deprimerad efter ett tag. Risken är stor att du tappar livslusten, får ångest, sover mycket mer än vanligt och har svårt att koncentrera dig. Perioderna kan vara i dagar, veckor eller månader. I ovanliga fall flera år. Alla människor har humörsvängningar, alla känner sig ibland glada och förälskade eller låga och irriterade. När de svängningarna är så kraftiga att de begränsar ditt liv, är det bra att kolla upp om det kan vara bipolär sjukdom som ligger bakom.

För dem som har fått diagnosen bipolär sjukdom finns det både speciella mediciner och terapi. Ofta får bipolära personer recept på så kallad neuroleptika som stabiliserar humöret. Det brukar kombineras med kognitiv terapi.

Depression

Alla känner sig låga ibland, kanske för att det har gått dåligt på ett prov, för att pojk- eller flickvännen har gjort slut eller någon har dött. Har du en depression har du känt dig nedstämd och orolig under en längre period, kanske till och med utan att veta varför. Livet känns tungt och du sover för lite eller för mycket. Kanske tappar du aptiten eller börjar äta mycket mer än vanligt. Du känner ångest och har plötsligt svårt att orka göra saker som du innan tyckte var roligt.

Det är svårt att koncentrera sig och du hänger inte längre med i skolan som du brukade. Kanske orkar du inte ens träffa dina vänner längre. Många som är deprimerade tappar självförtroendet och börjar tvivla på sig själva. Vissa får självmordstankar.

När du känner att din nedstämdhet inte går över utan fortsätter att påverka ditt liv under en lång tid, är det viktigt att söka hjälp. För en del räcker det med att få någon att prata med. Det kan vara någon på skolan, i din närhet eller på en psykiatrisk mottagning. En del behöver också medicinsk hjälp som till exempel antidepressiva läkemedel.

Posttraumatiskt stressyndrom

Tjejer som blivit utsatta för sexuella övergrepp, rån, olyckor, krig eller andra traumatiska händelser kan få diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Men det är inte alla som drabbas.

Du som fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom upplever antagligen de här symptomen:

  • Obehagliga minnesbilder som fladdrar förbi ögonen oavsett om du sover eller är vaken. Ibland kan det vara något du känner igen från den traumatiska händelsen som utlöser minnesbilderna, en lukt eller något speciellt ljud som du hörde samtidigt som det hände. Tjejer som har blivit våldtagna kan till exempel plötsligt få upp bilder av händelsen, när de känner doften av parfymen som förövaren hade på sig.
  • Minnesförlust. Du kanske inte kommer ihåg någonting från stunden då du utsattes för ett övergrepp eller blev rånad.
  • Du försöker att undvika situationer som påminner om traumat du varit utsatt för. Det kan innebära att du isolerar dig från vänner eller går stora omvägar för att inte behöva gå på en speciell gata eller genom en park som påminner om det som hänt. Kanske är du rädd att det du varit med om ska hända igen om du går där.
  • Du är extra känslig och får lätt utbrott, har koncentrationssvårigheter eller svårt att sova.

Det finns forskning som visar att flera olika terapiformer kan hjälpa tjejer som har blivit utsatta för någon form av övergrepp och mår dåligt av det. Då får du hjälp med att bearbeta det som hänt tillsammans med en terapeut du känner dig trygg med.

Schizofreni och psykos

De som lider av schizofreni eller psykoser hallucinerar. Det betyder att de hör, känner eller ser någonting som inte andra upplever. Den vanligaste formen av psykos är att höra en eller flera röster i huvudet som befaller en att göra saker eller som är hotfulla. Du som är schizofren kan också ha lukthallucinationer. Psykoser bryter oftast ut när man är väldigt stressad över något eller har varit med om något traumatiskt.

Om du har psykoser under längre tid än sex månader kan du få diagnosen schizofreni. Har du schizofreni är hela din verklighetsbild förändrad. Det innebär att du kan känna dig förföljd och hotad, trots att inte andra upplever det så. Det är då lätt att du isolerar dig från din familj och dina vänner och går in i en depression.

De som drabbas av schizofreni eller psykoser rekommenderas ofta att leva ett ganska stilla och stressfritt liv. Det finns både medicinsk och terapeutisk hjälp inom psykiatrin.

Panikångest

Alla kan någon gång i livet drabbas av panikångest. Att få panikångest kan kännas väldigt skrämmande. Första gången du får en panikångestattack kanske du till och med tror att du kommer att dö.

Du kanske känner dig svimfärdig, skakig, har hjärtklappning och tror att du kommer kvävas. Ofta blir du så rädd för att få panikångestattacker, att du undviker alla situationer du tror de kan komma i. Det leder till att du kanske stannar hemma från fester, från skolan och undviker att gå ut. Ibland kan du oroa dig så mycket över att få en attack att oron i sig till slut utlöser en.

Det är inte farligt att få panikångestattacker trots att det känns väldigt obehagligt. Ångesten beror ofta på känslor och jobbiga händelser som du behöver bearbeta. Ditt psyke ”överreagerar” på olika situationer och tankar, det är då du får panikångest. Panikångest är en allvarlig sjukdom eftersom den begränsar livet mycket och därför är det viktigt att söka hjälp.

OCD/Tvångssyndrom

De flesta personer oroar sig för att bli smittade av farliga bakterier, att någon de bryr sig om ska dö eller att deras hus kommer att brinna ner. Det är också många som dubbelkollar att kaffebryggaren eller ugnen verkligen är avstängd innan de går hemifrån. Det är ett beteende som är vanligt och helt ofarligt. Men när dessa tankar har blivit ett så stort problem att de begränsar dig i ditt liv, då kan du ha utvecklat tvångstankar.

De som har tvångstankar får kraftig ångest över att det skulle kunna hända en katastrof, det kan vara allt ifrån att de ska få någon sjukdom till att det bryter ut krig i Sverige. Tankarna är väldigt skrämmande och påträngande och känns nästan omöjliga att kontrollera. Det är vanligt att både ha tvångstankar och göra tvångshandlingar.

Du kanske känner att du måste tvätta händerna flera gånger direkt efter varandra eller kontrollerar så att ett strykjärn inte är på, tjugo gånger innan du lämnar ditt hem. Du kan också få för dig att du kommer att göra saker du inte vill. Det kan vara allt från att du är rädd att kalla dina föräldrar för pinsamma saker till att snatta smink på Åhléns utan att kunna styra över det.

Du kan också känna behovet av att räkna till exempel gatstenar eller blommor på tapeten i ditt rum och är rädd att sluta innan du har räknat alla. Kanske tror du att något hemskt ska hända om du låter bli att räkna klart. Oftast känns det bättre när du gör ritualerna, men i längden mår du mycket dåligt av det.

Har du fått diagnosen OCD/Tvångssyndrom av en psykiatriker har du rätt till något som heter kognitiv beteendeterapi. Då får du hjälp både av en terapeut och i en stödgrupp med att bli av med dina tvångstankar och tvångshandlingar.

Borderline (Emotionell instabil personlighetsstörning)

Att ha borderline känns ungefär som att åka känslomässig berg- och dalbana med starka känslor och kraftiga humörsvängningar. Du kan känna dig full av energi i ena stunden och djupt deprimerad i den andra. Att skada sig själv är vanligt.

Tjejer som har borderline känner sig ofta oroliga, ledsna, förvirrade, ångestfyllda och har svårt att kontrollera sina impulser. Det betyder att du gör saker utan att tänka genom det, som du efteråt ångrar. Det kan vara snattning, att tvångsmässigt handla upp alla dina pengar eller ha sex med människor som du egentligen inte vill ha sex med.

När du har starka känslor kan det ibland vara svårt att kommunicera med andra, vilket gör att du lätt kan känna dig utanför och missförstådd. Det är vanligt att tjejer med borderline har dåligt självförtroende och är väldigt känsliga. Människor omkring en tjej med borderline kan ha svårt att förstå att något de ser som en småsak har utlöst en sådan stark reaktion hos henne. Det är också vanligt att tjejer med borderline är väldigt rädda för att bli lämnade eller övergivna.

Det finns hjälp att få om du har borderline. Det är vanligast att tjejer i övre tonåren får diagnosen. Det finns en speciellt utformad terapimetod för människor med borderline. Den heter DBT, dialektisk beteendeterapi. Där får man lära sig hantera sina känslor i svåra situationer.

Författare: My Vingren, Stockholms tjejjour