Mobiltelefon i hand
Gilla1 

Allt du undrar om Socialtjänsten

Soc är en förkortning för socialtjänsten. Socialtjänsten finns för att stötta personer som behöver hjälp på olika sätt. Här kan du läsa om vad soc är för något och vad de kan hjälpa till med.

VAD ÄR SOCIALTJÄNSTEN?

Socialtjänsten finns i varje kommun i Sverige och har till uppgift att ge stöd och hjälp till de som bor i kommunen. Soc har ett särskilt stort ansvar att skydda och ge stöd till barn och ungdomar. De som arbetar på socialtjänsten kallas ofta för socialsekreterare. De är vana vid att möta personer i svåra situationer.

Socialtjänsten brukar vara indelad i olika enheter som är specialiserade på olika områden. Några exempel är:

  • Ekonomiskt bistånd, som betalar ut pengar till personer som inte kan få sin ekonomi att gå ihop på egen hand.
  • Barn- och ungdomsenheten, som har hand om allt som har med barn, ungdomar och familj att göra.
  • LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta), som ger stöd och service till personer med olika funktionsnedsättningar.
  • Narkotikaenheten, som hjälper personer med missbruk.

NÄR KAN SOCIALTJÄNSTEN HJÄLPA MIG?

Socialtjänsten har ett ansvar att hjälpa dig om någonting i livet gör att du far illa. Du kanske själv behöver stöd, eller någon i din familj eller närhet?

Det finns många situationer som kan vara svåra att klara av på egen hand och ingen ska behöva vara ensam när det är svårt. I en del situationer kan du få hjälp från soc. Kanske är det ofta bråk i din familj och du tvingas uppleva våld och hot. Eller så har du hamnat i ett drogmissbruk, har en funktionsnedsättning som gör att du behöver extra stöd, har begått ett brott, mår dåligt eller skadar dig själv. Det är några exempel på när du kan få hjälp från soc. Soc kan också rycka in om du inte går till skolan eller om någon i din familj har psykiska svårigheter som går ut över dig.

Vad kan jag anmäla till socialtjänsten?

Du kan själv höra av dig till socialtjänsten om du behöver deras hjälp. Men det går också för andra att göra en anmälan om att du har det svårt, om det är någon i din närhet som vet hur du har det.

Alla som jobbar med barn och ungdomar måste kontakta socialtjänsten när de tror att det finns en risk att ett barn eller en ungdom riskerar att fara illa eller har det svårt. Det gäller även inom skolan, sjukvården och hos polisen. Men det är inte bara de som jobbar med barn och ungdomar som kan anmäla. Även grannar, släkt och kompisar kan göra en anmälan till socialtjänsten. Du kan själv anmäla om någon du känner mår dåligt och behöver hjälp.

Den som gör en anmälan kan vara anonym. Det betyder att du inte behöver berätta vem du är för att anmäla något till socialtjänsten. Du kan också kontakta socialtjänsten bara för att be om råd, utan att vilja göra en anmälan.

Några exempel på när socialtjänsten kopplas in:

  • En tjej har åkt fast för snatteri och polisen anmäler till socialtjänsten.
  • En tjej har rispat sig på armarna och skolpersonal har sett detta, de blir oroliga och anmäler till socialtjänsten.
  • En tjej bor i ett hem där det alltid är bråk. En granne är orolig och anmäler till socialtjänsten.

VAD HÄNDER NÄR JAG SKA TILL SOCIALTJÄNSTEN?

Första gången du kommer till socialtjänsten får du träffa en eller två socialsekreterare. Om du är under 18 år får även din förälder eller vårdnadshavare följa med. Socialsekreterarna kommer att prata om det som står i anmälan och om hur ditt liv ser ut. Det betyder att de kommer att ställa en massa frågor till dig och den vuxna som är med dig (om du är under 18 år).

Vanliga frågor som socialtjänsten brukar ställa:

  • Hur bor du?
  • Hur trivs du hemma?
  • Hur det går i skolan/på jobbet?
  • Vad gör du på fritiden?
  • Hur mår du, psykiskt och fysiskt?
  • Finns det människor i din närhet som stöttar dig?
  • Hur ser dina alkohol- och drogvanor ut?

Efter det första besöket på socialtjänsten ska socialsekreterarna komma fram till om de behöver träffa dig igen eller inte. Det beror på om de ska göra en utredning eller inte. Om de inleder en utredning så är det för att de tycker att du behöver stöd och vill titta närmare på hur du kan få hjälp på bästa sätt.

Socialtjänsten ska göra en utredning – vad betyder det?

När en utredning inleds kommer socialtjänsten att vilja träffa dig flera gånger. Om du är under 18 år kommer de också att vilja träffa din vårdnadshavare.

Ibland får du träffa socialsekreteraren ensam, ibland tillsammans med din vårdnadshavare. Ibland vill de även prata med andra runt omkring dig, till exempel personalen i skolan du går i. Det är för att få en bild av ditt liv. Under fyra månader undersöker socialtjänsten hur du har det för att komma fram till vilken typ av stöd du behöver. I vissa fall kommer de fram till att du inte behöver något stöd.

Vad kan jag få för stöd?

Det stöd du kan få av socialtjänsten brukar kallas för insatser eller bistånd. Vilken typ av stöd du får beror på vilken situation du befinner dig i och vad du behöver.

Här är några exempel på stöd du kan få från soc:

  • Du kan få en kontaktperson som du kan prata med och hitta på fritidsaktiviteter tillsammans med, om du saknar sådana personer i din omgivning.
  • Du kan få delta i en samtalsgrupp med personer som befinner sig i en liknande situation som du, om du har en förälder som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk.
  • Du kan få gå på familjesamtal eller enskilda samtal om det är mycket bråk hemma.
  • Du kan få komma till ett familjehem, ungdomshem eller få en egen lägenhet om situationen hemma är så pass dålig att du inte kan bo hemma längre.
  • Du kan få komma till ett skyddat boende om situationen hemma är mycket hotfull.
  • Du kan få behandling, i vissa fall på behandlingshem, om du har ett drogmissbruk.

HUR KONTAKTAR JAG SOCIALTJÄNSTEN?

För att komma i kontakt med socialtjänsten kan du ringa till socialkontoret i kommunen där du bor. Du kan alltid höra av dig till en tjejjour eller ungdomsjour för att få stöd i att kontakta socialtjänsten. Någon från tjej- eller ungdomsjouren kan följa med dig till socialtjänsten om du vill ha sällskap och stöd.

Måste jag berätta för mina föräldrar?

Det kan finnas tillfällen då du inte vill berätta för dina föräldrar eller din vårdnadshavare att du tagit kontakt med socialtjänsten. Ibland behöver de inte få veta, men det finns regler som gör att du inte alltid kan bestämma det själv. Socialtjänsten måste alltid kontakta vårdnadshavaren när de får kontakt med en person under 18 år. Men det finns undantag. Ett sådant undantag är om du är hotad eller har utsatts för övergrepp av någon i din familj. Då ser socialtjänsten först av allt till att du är i säkerhet, innan de tar kontakt med din familj.

De som arbetar på socialtjänsten kan välja att inte föra vidare saker som du berättar för dem, till exempel om det finns risk för att du råkar illa ut om någon får veta. Det viktigaste i alla situationer är din säkerhet.

VAD ÄR LVU?

LVU är en förkortning som betyder lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Det är alltså en lag. Den lagen innebär att socialtjänsten kan ta hand om en person som är under 18 år, även om den personen själv inte vill det. Det kan också vara så att från omgivningen och skador som en person självn ungdom varsr barnet, och då kan LVU behövas.t med socialtjänsten. Ibland måste personens förälder eller vårdnadshavare inte vill det.

Det kan låta skrämmande, men lagen finns för att barn och ungdomar ska kunna få skydd och vård om de behöver det. Det finns tillfällen då en förälder eller vårdnadshavare inte vet vad som är bäst för ett barn, och då kan LVU behövas. Socialtjänsten kan ta hand om ett barn eller en ungdom om personens hälsa och utveckling riskerar att skadas allvarligt. Med skada menas sådant som får personen att må väldigt dåligt, oavsett om hen skadar sig själv eller på annat sätt blir skadad.

Ett exempel är om ett barn bor med en förälder som har en psykisk sjukdom som gör att den vuxna inte klarar av att ta hand om sitt barn. En förälder som mår dåligt kan också få stöd från socialtjänsten och hjälp att själv ta hand om barnet. Men om föräldern inte vill ta emot någon hjälp kan socialtjänsten ta hand om barnet. Ett annat exempel är om en person under 18 år använder mycket droger eller begår brott om och om igen och vägrar ta emot något stöd.

Det kan innebära olika saker när socialtjänsten tar hand om ett barn eller en ungdom. Ibland kan du få komma till ett familjehem, ungdomshem eller behandlingshem. I vissa fall kan du fortsätta bo hemma.

Jag har en funktionsnedsättning – kan jag så extra stöd?

Det finns en lag som heter LSS. Det är en förkortning för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den lagen finns till för att du som har en funktionsnedsättning ska få det stöd du behöver för att må bra.

Du kan få extra stöd om du har en funktionsnedsättning som påverkar ditt liv mycket. Vilket stöd du kan få beror på dina behov och önskemål. Det första socialtjänsten gör när du ansöker om stöd är att göra en utredning för att komma fram till vad du behöver. Om du inte är nöjd med vad de föreslår har du rätt att överklaga beslutet. Det kan en handläggare på socialtjänsten hjälpa till med.

Exempel på stöd du kan få:

  • Ledsagning – en person som hjälper dig att ta dig till och från aktiviteter.
  • Personlig assistans – en person som stödjer dig både i och utanför hemmet med praktiska saker.
  • Kontaktperson – en person som du kan anförtro dig åt, som fungerar som en vän och som du kan göra roliga saker tillsammans med.
  • Avlösning – en person som stöttar dig för att avlasta dina anhöriga.
  • Korttidsfamilj – en "extrafamilj" som ger dig miljöombyte och avlastar dina anhöriga.
  • Korttidshem – ett "extrahem" som fungerar på samma sätt som extrafamiljen. 
  • Boende – om du inte kan bo hemma kan det finnas plats för dig i ett familjehem eller i en bostad med särskild service.
  • Korttidstillsyn – ungefär som fritids för personer över 12 år.

Kan jag få pengar från socialtjänsten?

Om du har ont om pengar kan du ha rätt att få stöd av socialtjänsten. I så fall ska du vända dig till enheten som har hand om försörjningsstöd. Försörjningsstöd kallas också ekonomiskt bistånd. Hur mycket pengar du kan få kan skilja sig åt mellan olika kommuner.

För att du ska kunna få försörjningsstöd måste socialtjänsten först titta på alla dina inkomster och utgifter. De behöver också ta reda på om du bor med någon och i så fall hur mycket pengar den personen tjänar. Sedan bestämmer de om du har rätt att få pengar.

Hur mycket pengar du kan få räknar socialtjänsten ut utifrån något som kallas för riksnorm. Riksnormen utgår ifrån att du ska ha ungefär tillräckligt mycket pengar för att betala det du behöver, men inte mer. Det innebär att du ska ha lika mycket pengar som om du hade en ganska låg inkomst. Det ska räcka till mat, kläder och skor, hygien, försäkringar, förbrukningsvaror, dagstidning, tv-avgift, telefon och fritidsaktiviteter.

Om socialtjänsten har kommit fram till att du inte kan få pengar har du rätt att överklaga. Socialsekreteraren omprövar då beslutet. Om de ändå står fast vid sitt beslut kan du skicka ditt ärende vidare till länsrätten som gör en ny bedömning.

För att söka försörjningsstöd måste du vara över 18 år. Det är för att föräldrar är skyldiga att försörja sina barn fram tills de är 18 år, eller 21 år om de då fortfarande går i skolan.

LÄR DIG MER OM SOC

Koll på soc kan du läsa mer om hur socialtjänsten fungerar, titta på filmer som förklarar vad ett familjehem är och se klipp där bland annat socialsekreterare, polis och en rektor intervjuas.  

Författare: Maria Dorrian från Stockholms tjejjour och Sunna Nygård